loggo
rubrik

hem om oss kurser och  utbildningar terapi material kontakt

Lite information om affekter och Affektskolan

Affektskolan är ett pedagogiskt program som syftar till att varje deltagare skall lära sig mer om sina affekter/känslor. Att öka sin affektmedvetenhet, förstå sig själv och sina reaktioner, är en viktig del i att bättre kunna handskas med sig själv och sin omgivning.

Programmet bygger på Silvan Tomkins affektteori. Tomkins hämtade inspiration från b.la. Darwin som menade att människan har ett antal universella nedärvda affekter som bidragit starkt till vår överlevnad. De nio affekterna intresse/nyfikenhet, glädje, ilska, rädsla, förvåning, oro/ledsnad, skam, avsky och avsmak kan ses som avgörande för människans överlevnad och förmåga till kommuni-kation. Långt innan vi fick vår verbala förmåga kommunicerade vi via affektsystemet.

Universellt uttryck
Darwin menade och modern forskning (Paul Ekman, Silvan Tomkins mfl.) har visat ,att affektsystemet är universellt dvs. det är samma/likartade uttryck i ansiktet för respektive affekt oavsett varifrån på vårt jordklot man kommer. Ett ledset barn ser likadant ut i Sverige som i Indien eller USA. Just det fenomenet att affektsystemet är något vi delar med varandra gör oss också förmögna att ”förstå” varandra via våra affekter. Vi kan således sätta oss in i hur andra har det, även om dessa inte har en verbal förmåga. Vårt förhållande till och vår kommu-nikation med små barn bygger givetvis på vår för-måga att ”känna in” och förstå barnets upplevelse.

Olika synsätt
Det är viktigt att säga att det inte finns en enhetlig affektteori. I boken Utvecklingspsykologi (2002) menar Leif Havnesköld att ett av skälen till detta torde vara att ”känslolivet” är ett svårfångat begrepp, i litteraturen används exempelvis begreppen affekt/känsla/sinnesstämning/emotion på ett likartat och överlappande sätt utan närmare differentiering. Ett annat skäl är att affektsystemet, via avancerade mätinstrument, först på senare tid har blivit möjligt att utforska.

Affekternas historiska roll
Inom psykologin och psykoterapin har affekter historiskt spelat en förhållandevis liten roll. Inom de stora terapiformerna har man lyft fram beteende, kognition eller drifter som de primära/viktigaste delarna inom respektive terapiform. Tittar vi däremot på filosofins historia har affekter/känslor haft en helt annan roll. Aristoteles och Spinoza är några filosofer som har lyft fram affekter/känsloliv som människans basala ”upplevelsecentrum”.

Affekternas moderna betydelse
Under de senaste trettio åren har Tomkins affektteori i stor utsträckning påverkat synen på affekternas roll för oss människor och framförallt har Tomkins affektteori lyckats förena tidigare motsätt-ningar mellan olika terapiformer. Inom den psyko-analytiska traditionen har affektens roll ersatt stora delar av driftteorin, inom den kognitiva terapin har affektteorin varit en viktig del i utvecklingspsyko-login och även inom beteendeterapin hittar vi av och till inriktningar som lyfter fram affektens roll.

Affekternas samverkande funktion
Det man brukar lyfta fram som Tomkins stora bidrag är att han lyckades påvisa att affektsystemet är ett eget avgränsat system, men ett system som också samverkar med kognition, perception, motorik och drifter. Affekten kan både, exempelvis, styra våra kognitioner och styras av kognitionerna. Denna förmåga hos affekten innebär att den är ständigt närvarande oavsett om vi pratar kognition, beteen-den eller kroppsliga fenomen. Den samverkar med ”allt” och har således inga preferenser. Tomkins brukade säga att affekten gör bra saker bättre och dåliga saker sämre. Den fungerar som en analog förstärkare av det som satt igång den.

Affekternas relationella funktion
Att affektteorin på senare tid vunnit ett starkt gehör kan säkert hänga samman med det ovan sagda. Vi kan se paralleller inom exempelvis psykoterapi-forskningen. Oavsett terapeutiskt metodval för olika typer av psykisk ohälsa har man kunnat visa att det är terapeutens förmåga att skapa en god samver-kande arbetsallians med sin klient som är avgöran-de för utfallet av terapin (Wampold 2013). En viktig del i den processen är terapeutens förmåga att skapa en relation mellan sig och sin klient, där klienten kan känna sig trygg och utifrån den trygg-heten öka sin egen förmåga till ett nyfiket utfors-kande av sig själv, sina reaktioner och sina relationer.

 

Sokrates i samtal med Alexander den store, Antisthenes och Xenophon

Affektskolans fokus på relationer
Gruppledarutbildningen till Affektskolan vill mer än något annat lyfta fram denna relationella aspekt. Resultatet av en avslutat Affektskola kommer till stora delar att hänga ihop med hur gruppledaren lyckats skapa en relation av nyfikenhet, tillåtelse och fokus. Detta i sin tur gagnar givetvis deltagarna och deras möjligheter att praktisera samma principer på sig själva. Många deltagare i Affektskolan har inte sällan svårigheter i mellanmänskliga relationer, och att öka deras förmåga till insikter om sig själva och sin omgivning lägger grunden till ett mer hälsosamt förhållningssätt för både personen själv och de människor som ingår i dennes sociala sammanhang

Komplikationen mellan medfödd och inlärd affekt
En annan viktig del Tomkins beskriver är att vi både har ett medfött affektsystem och ett inlärt. Med tanke på att våra affektiva reaktioner går väldigt snabbt är, det inte alltid helt lätt att avgöra vilken affekt som ”tryckte igång” min reaktion och vad som är inlärt och vad som är medfött, eller om det hand-lar om både och, hur de förhåller sig till varandra. Om vi tittar på exempelvis affekten ilska kan den aktive-ras av att jag ex känner mig kränkt (skamaffekt), om jag höll på att bli påkörd av en bil när jag gick på övergångsstället (rädsla) är det inte osannolikt att jag utåt visar affekten ilska.

Detta med affekternas förhållande till varandra är något som ägnas stort utrymme i Affektskolan. Många deltagare har berättat hur svårt de har att veta både varför och vilken affekt de upplever. För en del deltagare har allt blivit till ilska, andra upplever kanske kronisk nedstämdhet, för andra kan ex nyfikenhet/intresse vara helt borta.

Skola inte terapi
Affektskolan är ett pedagogiskt program, som inte ska förväxlas med psykoterapi. Varje deltagare får gå igenom samtliga nio affekter, hitta konkreta situationer och reflektera över hur de valt att uttrycka dessa. Poängen är alltså att öka sin affektmedvetenhet och själv komma fram till huruvida jag behöver ändra något eller inte.

Evidens?
Affektskolan har visat sig ha god evidens. De instrument som används är SASB (Strukturell analys av socialt beteende) och ett självskattningsformulär utvecklat av Professorerna Bengt-Åke och Kerstin Armelius

Litteratur
Tyvärr finns det inga böcker av Tomkins översatta till svenska. Vi förutsätter dock att de som vill bli grupp-ledare för Affektskolan ger sig tid att läsa brottstyc-ken av Tomkins författarskap. Det finns fyra stora volymer ( Affect, imagery and consciouness) men även en bra sammanfattande bok med en rad artiklar och analyser som heter Exploring Affect, redigerad av Virginia Demos. På svenska vill vi rekommendera Leif Havneskölds bok Utvecklingspsykologi, bägge upp-lagorna, Antonio Damasios böcker, Descartes misstag och Känslan av att leva. En annan mer lättillgänglig bok på svenska är Marianne Sonnby Borgströms bok Affekter, affektiv kommunikation och anknytningsteori.